Åh du ljuvliga – men inte helt ofarliga – juletid
|
Tid att läsa 8 min
Julen är hjärtats och mysens tid. För många av oss betyder det också att vi släpper våra sunda vardagsvanor. Vi äter lite fler småkakor, njuter av den feta julmaten, dricker kanske ett glas vin (eller glögg) mer än vanligt och tillbringar fler timmar inomhus i stearinljusens sken. Det är en tid då vi gärna skämmer bort både oss själva och våra fyrbenta familjemedlemmar. Men mitt i all julstämning kan det gömma sig överraskningar som inte är lika trevliga för våra fyrbenta vänner.
Många av julens läckerheter och traditioner kan faktiskt utgöra en risk för hunden – både på julbordet, i soptunnan och på köksbänken. Därför är det värt att känna till de vanligaste farorna så att vi kan njuta av julen tillsammans på ett tryggt och hundvänligt sätt.
Innehållsförteckning
När bukspottkörteln ger upp
Varje år när julen närmar sig ökar antalet samtal från hundägare som behöver akut rådgivning. Orsaken är oftast densamma: diagnosen akut bukspottkörtelinflammation eller pankreatit.
Bukspottkörteln (pankreas) har en central roll i matsmältningen. Den producerar bland annat matsmältningsenzymer som normalt utsöndras i tarmen för att bryta ner fett, proteiner och kolhydrater från fodret. Vid en akut bukspottkörtelinflammation aktiveras dessa enzymer dock inne i själva körteln istället för i tarmen där deras egentliga ”arbetsplats” är. Det betyder att bukspottkörteln börjar ”smälta sig själv”, vilket orsakar en kraftig lokal inflammation, smärta och i allvarliga fall påverkan på andra organ.
En av de vanligaste orsakerna till akut pankreatit hos hundar är intag av för stora mängder fet mat – till exempel rester från julmiddagen, sås, fläskskinn eller fett från gås och and. Fett stimulerar utsöndringen av hormonet kolecystokinin (CCK), som får bukspottkörteln att frigöra matsmältningsenzymer. När mängden fett är för hög kan denna stimulering bli överdriven och risken för att enzymerna aktiveras för tidigt, alltså inne i bukspottkörteln, ökar markant. Resultatet kan bli en akut inflammation som både är smärtsam och potentiellt livshotande.
Särskilt om hunden normalt får ett mer fettsnålt komplettfoder som innehåller relativt stora mängder stärkelse som energikälla, krävs det inte mycket fett för att få bukspottkörteln att ge upp. Hundar som redan får ett fettrikt foder som innehåller minimala mängder stärkelse är vanligtvis inte lika känsliga för lite extra fett från julbordet. Det betyder dock inte att dessa hundar bara kan ta för sig. Bukspottkörtelinflammation är en så allvarlig sjukdom att man ALLTID ska vara försiktig med de mycket feta julgodbitarna.
Symptomen på bukspottkörtelinflammation kan vara minskad aptit, kräkningar, magsmärtor, feber och slöhet. Några hundar står med krökt rygg och mår uppenbart inte bra. Behandlingen kräver vanligtvis akut veterinärhjälp och prognosen beror på sjukdomens svårighetsgrad och hur snabbt hunden får vård. De flesta hundar återhämtar sig helt om de får korrekt veterinärstöd och omedelbart byter till ett foder som är skonsamt för bukspottkörteln. Men återfall kan förekomma, särskilt om hunden återigen får mycket fet mat. Därför är förebyggande den bästa strategin – särskilt under juletiden när frestelserna är många.
Små bitar med stora konsekvenser – se upp för dessa godsaker
Det är inte bara fettet från julmaten som kan utgöra en fara för din hund. Många av de godsaker som hör årstiden till kan vara allt annat än trevliga för våra hundar. Några av julens vanligaste livsmedel innehåller ämnen som hundar inte kan bryta ner och som därför kan leda till allvarlig förgiftning.
Choklad och kakao är klassiska syndare. De innehåller ämnena teobromin och koffein, som tillhör gruppen metylxantiner. Människor kan snabbt göra sig av med dessa ämnen, men hos hunden ackumuleras de i kroppen. Även små mängder mörk choklad kan ge oro, kräkningar, hjärtarytmi och kramper, och ju mörkare chokladen är desto högre är risken.
Att alkohol är ett no-go är för de flesta hundägare en självklarhet. Men även jäst deg är inte så ofarlig som den ser ut. När hunden intar alkohol – eller jäst deg som fortsätter att jäsa i magen och bildar etanol (som är en alkohol) – kan det leda till förgiftning, lågt blodsocker, nedsatt koordination, kräkningar och i allvarliga fall koma.
Lök, purjolök och gräslök är också farliga. De innehåller svavelhaltiga föreningar som skadar de röda blodkropparna och kan utlösa blodbrist hos hunden. Symptomen visar sig ofta först efter ett par dagar och inkluderar slöhet, blekgula slemhinnor och mörk urin.
Även druvor och russin finns på listan över livsmedel som aldrig bör delas med hundar. Även små mängder kan skada njurarnas filtreringsfunktion och orsaka akut njursvikt. Symptomen varierar från kräkningar och diarré till minskad urinproduktion och slöhet.
I takt med att vi människor blivit mer medvetna om vårt energiintag (eftersom vi vill gå ner i vikt eller förebygga övervikt) har fler och fler livsmedel kommit på marknaden som innehåller kalorifria sötningsmedel istället för socker. Och trenden har inte undgått julgodiset. Ett av de populära sötningsmedlen är xylitol. Hos hundar utlöser xylitol en kraftig insulinfrisättning som får blodsockret att sjunka drastiskt. Det kan ske redan 10 till 30 minuter efter intag, och större mängder kan dessutom ge akut leversvikt. Därför är det en mycket bra idé att kontrollera innehållsförteckningen för det lilla ordet ’xylitol’ och gömma de varor där ordet står på paketet extra väl.
Till och med salt kan vara farligt om hunden får för mycket av det, till exempel genom sill, fläskskinn, chips eller sås. För stora mängder natrium (som är en del av salt) kan orsaka elektrolytstörningar, uttorkning, kräkningar och i allvarliga fall neurologiska symptom som kramper. Eftersom hundar har en mycket lägre toleranströskel än människor kan även små mängder salt mat snabbt överstiga vad en hunds kropp klarar av.
Julens dofter och smaker är lockande för både tvåbenta och fyrbenta. Och därför måste man göra en extra insats för att gömma allt med choklad, lök, alkohol, jäst, russin, xylitol eller för mycket salt bort från nyfikna hundnosar.
Tillagade köttben hör hemma i soptunnan – inte i hundens mage
Medan råa köttiga ben (ja, även de från fågel) kan vara ett superbra tuggben för många hundar, är kokta eller på annat sätt tillagade köttben ett absolut no-go för våra hundar. När ben värms upp (oavsett om de kommer från and, fläskstek, kalkon eller nötkött) förlorar de sin naturliga struktur och blir spröda och ömtåliga. Det betyder att de lätt kan splittras i vassa bitar när hunden tuggar på dem.
Dessa splittrar kan orsaka sår i munnen eller ännu värre: leda till skador på matstrupen, magsäcken eller tarmarna. Därför bör kokta och bakade ben alltid kastas på ett säkert sätt, särskilt om man har en hund som själv lärt sig att öppna soptunnan.
Hälsosamma och säkra sätt att skämma bort hunden på
Även om mycket av julbordet inte passar för hundar betyder det lyckligtvis inte att de måste gå miste om den kulinariska julmyset. Det finns många hälsosamma och säkra alternativ som både smakar gott och är bra för hunden. Du kan till exempel spara lite av julmiddagen till hunden innan du gör den helt ”människoklar”, det vill säga innan du tillsätter en massa salt, kryddor och sås.
Skär till exempel en liten bit magert kött som du antingen kan ge rått eller tillagat. Eller spara små mängder av några av de typiska julgrönsakerna och frukterna som rödkål, äpple och (tillagade!!) potatisar till din hund.
Om du föredrar köpegodis är ett bra utgångspunkt magra, rena köttsnacks utan tillsatser. Välj gärna produkter som bara består av en till två ingredienser, till exempel torkad eller frysetorkad kyckling eller hjortkött, som vanligtvis har ett naturligt lågt fettinnehåll. De är lättsmälta, proteinrika och har en intensiv doft som de flesta hundar älskar. Frysetorkade snacks bevarar näringsämnen och har lång hållbarhet utan behov av konserveringsmedel.
Om du har en hund med ett mycket känsligt matsmältningssystem men ändå vill göra något extra gott för den, kan du prova att ”pimpa” dess vanliga foder med bonebroth (köttbuljong kokt på ben och bindväv), som innehåller naturligt kollagen, mineraler och aminosyror. Det kan serveras som ett milt jultreat eller hällas över hundens foder.
För hundar som behöver längre aktivering är råa köttben ett bra val – förutsatt att din hund är frisk och kan hantera köttben (till exempel inte slukar dem). Råa ben är mer elastiska och splittras inte på samma sätt som kokta. De ger både mental stimulans och hjälper till att hålla tänderna rena. Välj alltid ett ben som passar hundens storlek och övervaka medan den tuggar.
En annan bra tuggis är skonsamt torkade eller frysetorkade kaninöron. Välj gärna dem med päls för att ge hunden en särskild sinnesupplevelse.
Och nu återstår det bara för mig att önska en glad och säker juletid.
Ansvarsfriskrivning
Allmän information om hundnäring, som i denna text, gäller den friska och sunda hunden utan särskilda behov. Hundar är olika och det kan hända att ovanstående information inte nödvändigtvis gäller för din hund. Kontakta alltid en välutbildad hundnäringsexpert som kan ge rådgivning om alla former av utfodring om du är osäker på något.
1. Vilka julmatsvaror är mest farliga för hundar?
Flera klassiska julmatvaror kan vara giftiga för hundar. Choklad, russin och druvor, lök och purjolök, alkohol, jästdeg, xylitol, mycket salta livsmedel och feta matrester utgör alla allvarliga risker. Dessa kan leda till förgiftning, njurskador, förstörda röda blodkroppar, alkoholpåverkan eller pankreatit. Tillagade köttben är också farliga eftersom de lätt splittras.
2. Kan min hund få pankreatit från julmat?
Ja. Pankreatit är ett av de vanligaste julrelaterade akutfallen hos hundar. Feta livsmedel som sås, fläskskinn, and- eller gåsfett och tunga rester kan överstimulera bukspottkörteln och utlösa en kraftig inflammation. Symptomen inkluderar kräkningar, magsmärtor, feber och slöhet. Det kräver akut veterinärhjälp — därför är förebyggande och att helt undvika fet julmat avgörande.
3. Vilka säkra jultreats kan jag ge min hund istället?
Hundar kan tryggt få enkla, magra och fettsnåla alternativ. Bra val är små mängder kokt eller rått, magert kött, äpple, rödkål eller kokta potatisar (utan kryddor). Hälsosamma köpegodis kan vara rena, fettsnåla snacks med få ingredienser — till exempel frysetorkad kyckling eller hjort. Bone broth är ett milt val för känsliga magar, och råa köttben eller torkade kaninöron ger långvarig aktivitet under uppsikt.
Källor:
Boothe, D. M. (2012). Poisonings and toxicologic emergencies. In S. Ettinger & E. C. Feldman (Eds.), Textbook of Veterinary Internal Medicine (7th ed.). Elsevier.
Dunayer, E. K. (2006). New findings on the effects of xylitol ingestion in dogs. Veterinary Medicine, 101(12), 791–796.
Gwaltney-Brant, S. M. (2012). Clinical toxicology of chocolate in dogs and cats. Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice, 42(2), 243–249.
Khan, S. A., & McLean, M. K. (2012). Toxicology of alcohol in dogs and cats. Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice, 42(2), 259–270.
Lee, K. W., Yamato, O., Takahashi, S., Yamato, T., Maede, Y., & Ono, K. (2000). Onion (Allium cepa) poisoning in dogs. Veterinary and Human Toxicology, 42(5), 290–291.
Mealey, K. L., Court, M. H., Bailey, D. B., & Martinez, S. E. (2021). Identification of tartaric acid as the putative nephrotoxin in grape and raisin toxicosis in dogs. Journal of the American Veterinary Medical Association, 259(7), 751–756.
Richardson, J. A. (2000). Common salt (sodium chloride) poisoning in dogs. Veterinary Record, 146(19), 545–546.
Simpson, K. W. (2015). Pancreatitis and triaditis in cats and dogs: Causes, pathophysiology, and diagnosis. Journal of Veterinary Internal Medicine, 29(3), 703–713.
Watson, P. J. (2015). Pancreatitis in dogs and cats: Definitions and pathophysiology. Journal of Small Animal Practice, 56(1), 3–12.
World Small Animal Veterinary Association (WSAVA) Global Nutrition Committee. (2021). Nutritional management of gastrointestinal disease in dogs and cats. WSAVA Guidelines
Skriven av: Ann-Kristin Meyer
Master of Science (MSc) i Animal Science från Köpenhamns Universitet med specialisering inom hundnäring, Innehavare av HundefoderNørden
